Jag vill passa på att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!!!! Alla mina vänner nära och kära, arbetskamrater, och självklart  hundsläkten på Bigs och Novas sida.

På lördag åker flock Angermund till Lofsdalen där vi ska njuta en vecka av snö, skidåkning, afterski!!!! " ler" och umgänge av varandra och våra härliga vänner Cicci, Görgen med söner. Ska slipa lite på lydnads klass 1 momenten med Big så vi inte skämmer ut oss när vi ska börja kursen i januari.

 Den största Jul kramen går till Zyrrans matte som hjälpt mig att få en så fin blogg, tack Lena du har ett så stort hjärta!

Ja nu är det över Phu......  Efter inte mer en typ tre timmars sömn var det dags att kliva upp i mörkret och packa in allt som utställningar kräver ( mer en vad man tror) och alltid glömmer man något, i dag va det kameran som jag trodde David lagt ner som vart kvar hemma, jo han hade lagt fram den men sen litade han som vanligt på att hans neurotiska fru fixar att allt kommer med "ler" Synd i alla fall att vi inte kunde föreviga detta för mig stora att ställa hund på stora Stockholm. Men det var ju tur att vi inte glömde Bigless i alla fall. Efter en del stök med själva Entren av hund, gubbe, dotter med pojkvän Robin så hittade vi våran ring och det var då mina händer började att småskaka!!! Vatten flaskan till Bigge låg kvar i bilen så vi tog oss några turer till toan typ 500m bort så hund och vi själva inte skulle torka ut.
Vi värmde sedan upp i ringen och hade gott om tid, Bigges bror Hector gjorde oss sälskap, han har nämligen rygg på oss i dom utställningar där vi deltar tillsammans.

Marie som alltid är en ängel sprang och köpte en kedja, då morbror Eroz kedja visade sig att gå upp vid hårt motstånd, Att tappa Bigge i ringen är något jag inte ens vågar drömma om, en hundens bok fick Big av Marie också.

Vi var då först ut i junior klassen och jag tycker att det gick bra trots mina nerver, att jag inte kom i håg hur en triangel är formad förvånade nog David Strachan från Australien en del "ler" en total blokering i min hjärna.
Förutom att bigge var tveksam till att visa tänder och att bli inventerad av en främling så fick vi ett rött band som betyder att vi gått vidare. När vi sen gick in i ringen igen så va jag betydligt lugnare, men tyvär så valdes vi sen bort.  Jag är endå SUPER nöjd och med tanke på att våra hundar var typ sex månader yngre en dom som gick vidare och att kritiken blev så bra så kan man inte vara annat. Vi får dock ta kritiken med hantering och jobba sten hårt med det, Tack Lotta för fint samarbere i ringen och det känns bra att vi stog kvar båda två, lite tufft hade det varit om ni fått en sror rosett "skrattar"
Grattis även kära syster Zyrran till ditt röda band.
Vi stannade och tittade runt lite på mässan ock sen såg vi på Bigges mamma som fick en tredje placering ställd av Marie, i mina ögon skulle ni ha placerats bättre och fått CK, men omständigheterna var som dom var, ni utgjorde i alla fall det snyggaste ekipaget, (synd att det inte var en manlig domare Marie hi hi). Avslutningsvistittade vi på hanarna, dessa vackra rottweilers som bjuder på sådan pampig utstrålning, David och jag studerade arbetet som Champion hanen Molles Matte och Husse bjöd på, helt otroligt med husse i ringen och matte utanför, han vann sin klass och kom tvåa i konkuransen, han var så tjusig men deras team work var en fröjd att beskåda och var avgörande för hans härliga utryck. David och jag såg oss själva om några år "ler stort"
Sandra fick dra oss från ringen då hon var less efter alla timmar, men även hon och Robin tyckte det var en spännande dag!!!!!
Väl hemma blev det en lång härlig promenad med även dom som lämnats hemma hos lillhusse, som inte är så promenadbenägen. Ett besök med julklapps byten kusiner emellan blev det tredje advents kvällen, sen var all energi totalt slut sov innan jag nudda kudden! Snart är det jul och vi ser fram mot massor av snö i Lofsdalen Kram/sus!

I Villa Angermund på Färingsö i Skå bor Susanne David Sebastian och Sandra. Våra två barn börjar bli stora 18 resp 16, vi kan nog räkna Sandras pojkvän Robin till familjen snart, han är nog mer hos oss en hemma.

Vi har tre fyrfotade vänner i familjen som tar mycket plats, två Rottweiler och en jämthund + tre katter som hitils valt att bo kvar Tintin med dotter Skrollan och Simson som följde med ut på ön-96. När vi inte jobbar med byggnation eller neuropsykiatri utan har våran dyrbara fritid så ägnar vi gärna tiden till våra hundar.

Nova har jag haft i fem år och vi har pysslat med lite av varje, utst, bruks, lydnad där vi tävlat i klass 1, vi har ett godkänt tjänstehundsprov till hemvärnet . Nova är dock inte så drivande i sin läggning så vi satsat fullt ut på något.

Men det är Bigless istället dubbelt upp, Novas kära syster son som jag är lycklig ägare till. tio månader har han blivit och var inte alls planerad, men jag som tror  på ödet vet att han var menad för oss "ler". Vilken utmanig han är och vilken lycka!!! Mycket i min blogg kommer att handla om våran  framfart tillsammans i livet. Förutom att äta upp en soffa, två duntäcken, sonens nya skor``1200 kr, ett antal av mina skor, bh, träningslinnen osv osv så har vi faktiskt tagit hem juniorlass i officiell klass med CK, reserv bästa hane i Åstorp, Skåne, Almänlydnadskurs MBK och ett Almänlydnadsprov som man vanligast gör efter almänlydnad 2. Där fick vi genomgående mycket väl genomfört. Nu hägrar en kurs i lydnadsklass 1 i januari och Stora Stockholm utst i morgon.

Ja sen har vi "lilla Loke" Davids jämthund som är två år, om han fick välja skulle nog inte Big bo hos oss "ler" en viss konkurans hormonstinna karlar emellan!!! Men också mycket lek, trots olika beteenden.

David och Loke kämpar med jaktprov just nu och målet är ett championat. Annars så var Loke på sin andra älgjakt nu i september.

Förutom hundarna så delar vi ett stort inrtesse för mat, jakt, matlagning, umgänge med nära kära. David tar hem maten från skogen och jag tillagar, kan det bli bättre??

Så fort vi kan tar vi oss en liten resa, gärna i europa med mat, kultur och avkoppling. Nästa resa går till Toscana i Maj när David blir 45!
Det kommer bli en del Hund i min blogg, mest runt Big som tar stor plats i mitt liv, men även annat som snurrar runt en när man är mitt i livet. Välkommen till tok flocken Angermund!

Jag har fått uppmaning att skriva mycket  några dagar nu utav Lena tills jag blivit varm i blogg kläderna.
Då jag har fått pinn fobi pga händelsen med ögat så la jag ett ängs spår till big i dag, tidigare har vi hållt oss i skogen. Är ganska nöjd trots att bigge ånga förbi pinne nr 1, och inte ville tillbaka trots att jag locka och pocka, pinne nr 2 tog han och lekte glatt med lika så pinne 3. Slut pinnen tog det ett bra tag att hitta och jag tror att han tappat vad vi höll på med, men blev glad endå när vi med gemensam t letande hittade slut pinnen. Vi provar ängen igen nästs vecka. Sen blev det lunch på Troxhönan med lite hund prat " ägs av hund kompis på MBK"
Det skulle inte bli några jul klappar till våra barn i år, förutom dom som redan köpts in i förskott , då vi åker upp till Lofsdalen i Jul och ska unna oss lite upplevelser som gemensam Julklapp. Halkade trots detta in och köpte lite bra och ha saker till Seb och Sandra!! Som avslutning på dagen fick jag för andra året komma till Lucas dagis och se lucia tåg, och fika på hans avdelning, Jessicas pappa och tomas var också där, mysigt och lite nostalgi då jag älskade dessa tillfällen med mina egna barn när dom va små. Lucas va så söt som pepparkaka. / sus!

Ja då har man en blogg! Va roligt det är   Tack Lena för hjälpen.
Jag kommer att skriva av mig lite här då och då om allt möjligt som rör mina hundar och livet i det stora hela, jag har dålig koll på bloggande över huvud taget, datorer har aldrig haft någon större plats i mitt liv det vet dom som känner mig. Med tre hundar i familjen två tonåringar och en ständigt arbetande man så kan det säkert vara lite terapi att sitta och skriva av sig lite.

Det som just nu är det som upptar mina tankar är Stora stockholm på söndag där jag ska ställa Big min älskade Rottweiler som är 10 månader och ger mig så mycket!!!!!! av både det ena och andra.
Vi debuterade i officiellt sammanhang för några veckor sedan i Åstorp, Skåne där vi tog hem junior klassen med CK, ingen kunde bli mer förvånad en jag. När Marie dansade och jublade utanför ringen och min kära uppfödare Ingela grät av lycka itelefonen började jag förstå att det var en riktig bedrift jag och Big fått till!!!
Big är min stora utmaning i livet just nu och han slutar aldrig att förvåna mig på alla tänkbara sätt.
Hur som helst så kör vi på söndag så det ryker, jag önskar Bigs syskon lycka till och hans kära mamma likaså. Vi slipar på att få till bakvagnen i en bra possition MEN!!!!!
Det har varit tok roliga ring träningar dom senaste onsdagarna där svetten lackat, jag tror att vi som slitit hund där tillsammans är överens om att vi har utvecklats och gett våra hundar maximal social träning.

Men nu kör vi som sagt var på söndag och i alla fall jag hoppas mina nerver håller, har som tur vad min alltid lika lugna make med mig, att han står ut med mig????  Kram Sus m flock!

I tisdags åkte vi ner i skogen Big Nova Loke och jag, tänkte mig att praktisera alla dom bra tips som Ullis förmedlade i söndags på våran spår dag längst gammla Södertäljev.
Ett ca 400 hundra meter långt spår som snitslades noga med olika färger vid apporter vinklar början och slut gick jag innan vi tog en promenad på 45 min som var uppskattad av speciellt Loke som älskar skogen mest av alla.
Sen var de dags för Big att spåra som är hans allra största lycka, han gick som klocka och tog apporter som vi lekte med och kasta bakåt i spåret osv allt enligt Ullis råd, vinkel och och att hålla honom tillbaka lite gick jätte bra och vi närmade oss spår slutet. Pang så får jag en pinne i ögat!!!! han tänka att nu rök både syn och öga, men jag måste vara knäpp för jag avslutade spåret enligt konstens alla regler och lekte med slut apporten, selade av osv innan jag öppnade ögat och konstaterade att jag inte var blind "tack och lov" Vid bilen såg jag i spegeln att det var 5mm från ögat och jag tackar högre makter som tyckte att jag skulle få ha synen kvar! nu är det Torsdag och jag har en blåtira som heter duga. Min omgining kanske tror att David tappat tålamodet med sin tjatiga fru "vanliga fördommar när kvinnor har blåtiror" Men detta äventyr har lärt mig att man kanske får inhandla skidglasögon till spårandet "ler" Ha en mysig Lucia Sus m flock!