För tidigt!



 Juni i år, Mamma blev 70. Kunde jag kanske redan då känna oro för att det var sista födelsedagen? Den blev iaf bra för dig Mamma. Du fick sitta ute på din fina gård med dom som brydde sig mest om dig<3 Det var en solig fin dag, som så många andra fina dagar vi haft i solsken. Alla fina dagar nere på landet, på härliga utlandsresor, i Skåne, i Roslagen, på Mariatorget, på Mosebacke osv........50 år hade jag med dig Mamma. Alla dom åren tror jag att du alltid gjorde det du kunde göra för mig. Vilken tur jag har som fick tala om för dig innan du lämnade mig att jag trots att du säkert inte alltid trodde det faktist vet att det var så.

Du sa en gång till mig för sådär en 25 år sedan"Du behöver aldrig vara orolig för mig, jag är stark" Vet du Mamma, trots allt så har jag aldrig direkt varit orolig, du har alltid varit stark. Kanske en av dom starkaste och envisaste jag träffat. På gott och ont. Hoppas att min envishet att lägga mig i och vara envis den sista tiden bara bevisat för dig att jag också är envis, och som jag sagt till dig älskar dig. Annars bryr man sig inte! Godnatt Mamma!



obegripligt

Idag den 26.12 2011 har jag suttit bredvid min älskade Mamma och sett henne släppa taget om livet. Jag har kramat och pussat och berättat för denna kvinna att jag uppskattar och avgudar allt hon gjort för mig mina barn och min familj. Detta är en av dom hemska tankar man bär med sig i livet att mista sin Mamma eller Pappa, kanske mest sin Mamma som burit en under sitt hjärta. Det var Mammas hjärta som inte orkade längre. Jag såg detta hjärta på ultra ljudsskärmen i kväll när Kardiologen var där och gjorde ultraljud, jag såg hans oroliga min och jag hörde vad han sa sen till mig i korridoren.

Just nu har jag bara ett behov att skriva, få ur mig frustration och ta in...... Det är inte så många timmar sedan som jag var tvungen att släppa taget om Mamma, kunde inget göra alls då hon tog sina sista andetag och åkte ifrån mig!
 Men jag kan känna , sörja och vara lite bitter faktiskt. Men det håller jag för mig själv då det inte är något som ändrar det som hänt.

Mamma... Vila i frid, vi älskar dig, Carrie mår bra hos oss, nu behöver du inte oroa dig för allt längre... Himlen tar över!

Snart jul igen!

Några få rader från en trött Susanne. En löptik och en galen hanhund tillsammans med en Mamma som helt tappat greppet och trots att hon tycker att jag är en skitstövel håller mig igång dygnet runt med samtal och myndighetstrubbel:(

Man kan inte alltid styra vad som händer i livet, tyvär! Trots shithappen... så är jag glad att jag i år inte har en operation med oviss utgång, ingen dotter på andra sidan jorden och att vi lever ett sunt och bra liv. Inget ont som inte har något gott med sig i bagaget!!!!!!
Sonen har fått fast jobb med firmabil och bra vilkor:) Kanske leder till att vi får barnfritt snart:):)
I morgon ska jag och Sandra ut och julshoppa lite smått, en lunch tillsammans och förhoppningsvis får jag med henne hem för att göra brända mandlar"livskvallitet"


Redan December

Storm idag med återkommande elavbrott. Har varit ute på en lång promenad med hundarna, annars har det varit en bara vara dag till 100% Man kanske måste bli 50 för att kunna sluta bry sig om alla måsten:) Avbokade till och med träningen ikväll,, det är ju som ni vet inte ett måste för mig.

Man är nog lite extra trött så här i slutet på November i det mörka tillståndet! Har köpt D vitamin som ska vara bra denna mörka tid för oss, ingen bättring en, men det kanske kommer. Den härliga fylla år tiden tog slut för ett tag sedan, Det var helt ok tycker jag, är inte van att leva i sus och dus hela tiden som det blev i sex veckor:) Kul och härligt var det iaf. Har en del kul kar dock att ta av, fisk spa, ansiktsbehandling och middag med härliga Cicci:)
Charma har börjat löpa här för fyra dagar sedan, det går en så länge bra. Tyvär så kommer nog helvetet braka lös nu i helgen. Vi får lösa det så gott det går när det skiter sig.





Två livsnjutare:)

Rånad har man ju oxå blivit sedan sist:( På väg till Volvia för att lämna in bilen för en P skada så fick vi bilen sönderslagen och min handväska stulen. Som tur var så hann vi spärra allt innan dom lyckades med något lurt. En kvart efter rånet stod idioterna vid bankomaten i Bromma och försökte med mina kort. Tyvär så fanns inte mina koder i min väska:) Såklart, man är ju inte helt dum iaf.

Annars så rullar det på i mörkret, man jobbar tränar och försöker hitta någon morot i mörkret. Blir nog en liten helgmysis med David i Januari på något ställe som har energi att erbjuda:)
Tills dess så är det bara att gå mot Jul utan att kunna välja! Köra lite yoga och vara glad:)

RSS 2.0